Text
Björnen sover, björnen sover i sitt lugna bo. Han är inte farlig, bara man är varlig, men man kan dock, men man kan dock honom aldrig tro.

Text
Dansa i en ring, dansa i en ring,
dansa i en ring, dansa i en ring,
dansa alla, dansa alla, dansa alla i en ring.

Dansa en och en, dansa en och en,
dansa en och en, dansa en och en,
dansa alla, dansa alla, dansa alla i en ring.

Dansa två och två, dansa två och två,
dansa två och två, dansa två och två,
dansa alla, dansa alla, dansa alla i en ring.

Dansa tre och tre, dansa tre och tre,
dansa tre och tre, dansa tre och tre,
dansa alla, dansa alla, dansa alla i en ring.

Text
Nu vilja vi begynna en domaredans,
Men domaren är inte hemma! (alt. Medan domaren själv är hemma)
Och alla de som i domaredansen gå
Deras hjärtan skola brinna!
Alla säga de: hå, hå, hå!
Alla säga de: nå, nå, nå!
Har du drömt om din käresta i natt,
skall du mot ljuset le (alt. skall du emot mig le).

Text
Du tycker du är vacker
men det tycker inte jag!
Du tycker du är vacker,
men det tycker inte jag!
Och ängen var grön,
och flickan var skön,
kom och valsa med mig,
jag tycker om dig.
Och ängen var grön,
och flickan var skön,
kom och valsa med mig,
jag tycker om dig.

Text
Flickorna de små uti dansen de gå,
de tänka just som så,
en vän jag kunde få.
Och om du vill bli allra kärastes min
så bjuder jag dig att i dansen träda in.

För bomfaderalla, bomfaderalla, bomfaderalla lej,
för bomfaderalla lej, för bomfaderalla lej.

Ja, om du vill bli allra kärastes min
så bjuder jag dig att i dansen träda in.

Gossarna de små uti dansen de gå,
de tänka just som så,
en vän jag kunde få.
Och om du vill bli allra kärastes min
så bjuder jag dig att i dansen träda in.

För bomfaderalla, bomfaderalla, bomfaderalla lej,
för bomfaderalla lej, för bomfaderalla lej.

Ja, om du vill bli allra kärastes min
så bjuder jag dig att i dansen träda in.

Text
Höga berg och djupa dalar,
här är vännen, som mig behagar.
Hej hopp, min lilla sockertopp,
vi ska’ dansa, tills solen rinner opp.
Hej hopp, min sköna!
Nu ha vi dansat i det gröna.
Hej hopp, min sköna!
Nu ha vi dansat i det gröna.

Det är skam att stå mitt i ringen,
vilja dansa, men få sig ingen.
Hej hopp, min lilla sockertopp,
vi ska’ dansa, tills solen rinner opp.
Hej hopp, min sköna!
Nu ha vi dansat i det gröna.
Hej hopp, min sköna!
Nu ha vi dansat i det gröna.

Nu ha vi dansat över berg och backar,
och slitit opp både skor och klackar.
Hej hopp, min lilla sockertopp,
vi ska’ dansa, tills solen rinner opp.
Hej hopp, min sköna!
Nu ha vi dansat i det gröna.
Hej hopp, min sköna!
Nu ha vi dansat i det gröna.

Jag gick mig ut en afton,
uti en lund så grön.
Jag gick mig ut en afton,
uti en lund så grön.
Där mötte mig en flicka
så fager och så skön, skön, skön,
där mötte mig en flicka
så fager och så skön.

Hon lova mig sitt hjärta,
hon lova mig sin hand.
Hon lova mig sitt hjärta,
hon lova mig sin hand.
Vi knöto, vi knöto
förtroeliga band, band, band,
vi knöto, vi knöto
förtroeliga band.

De banden, som vi knöto,
dem ingen lossa kan,
de banden, som vi knöto,
dem ingen lossa kan.
Blott döden, blott döden
kan lossa dessa band, band, band,
blott döden, blott döden
kan lossa dessa band.

Adjö min hjärtans kära,
adjö min lilla vän.
Adjö min hjärtans kära,
adjö min lilla vän.
Vi träffas väl åter
en annan lördagskväll igen.
Vi träffas väl åter
en annan lördagskväll.

Text
Å jänta å ja’, å jänta å ja’
å allt uppå landavägen, å ja’,
å jänta å ja’, å jänta å ja’
å allt uppå landavägen.
Där mötte ja’ henn’ e môra så rar,
då sola ho sken på himmalen så klar,
å däjli som ljusan dagen ho var –
mett hjârte, hvar tog dä vägen?

Å jänta å ja’, å jänta å ja’
å allt uti Rannsätts körke, å ja’,
å jänta å ja’, å jänta å ja’
å allt uti Rannsätts körke.
Där bliga ho på mej så himmalens blått,
å yja di sköt så blextrande brådt,
så allri ha mett hjârte tåcka salve fått;
ja’ messta’ kav mi hele störke.

Å jänta å ja’, å jänta å ja’
å allt på messommers-vaka, å ja’,
Å jänta å ja’, å jänta å ja’
å allt på messommers-vaka.
Där råka vi hvarann mä fräsande fröjd,
å allri nônnstinn ha ja’ kännt mej så nöjd,
ja’ kasta mine ben i himmalens höjd
å hoppa övver alle taka.

Å jänta å ja’, å jänta å ja’
å allt uti pålskedansen, å ja’,
Å jänta å ja’, å jänta å ja’
å allt uti pålskedansen.
Då tog ja’ tag så vackert uti hennas hann,
för yja skömdes bårt bå himmalen å lann;
hur dansen hadd’ gått te, dä vesst’ ja int ett grann,
när som ja’ kom igen te sansen.

Å jänta å ja’, å jänta å ja’
å allt uti gröna lunden, å ja’,
å jänta å ja’, å jänta å ja’
å allt uti gröna lunden.
Där stal ja’ mej en köss så rosande rö
å tala om för henne hela mi nö
å fråga, om ho ville dele mett brö,
å ho svara ja på stunden.

Å jänta å ja’, å jänta å ja’
å allt uti Rannsätts körke, å ja’,
Å jänta å ja’, å jänta å ja’
å allt uti Rannsätts körke.
Där stog nu vi två ve alltere jusst
å lôva vår tro i nö å i lusst
å att te den allre sistaste pusst
så troget hvarannre dörke.

Å jänta å ja’, å jänta å ja’
å allt uppå landavägen, å ja’,
å jänta å ja’, å jänta å ja’
å allt uppå landavägen.
På lifsens lannsväg vannrer ja’ nu
så gladeligen mä mi lelle hustrú,
å allri nônnstinn ska vi skeljes vi tu,
förrn döen går oss i vägen.

Text
Morsgrisar är vi allihopa,
allihopa, allihopa.
Morsgrisar är vi allihopa,
allihopa, ja’ me.
Ja’ me’ och du me’.
Ja’ me’ och du me’.

Farsgrisar är vi allihopa,
allihopa, allihopa.
Farsgrisar är vi allihopa,
allihopa, ja’ me.
Ja’ me’ och du me’.
Ja’ me’ och du me’.

Gottegrisar är vi allihopa,
allihopa, allihopa.
Gottegrisar är vi allihopa,
allihopa, ja’ me.
Ja’ me’ och du me’.
Ja’ me’ och du me’.

Lortgrisar är vi allihopa,
allihopa, allihopa.
Lortgrisar är vi allihopa,
allihopa, ja’ me.
Ja’ me’ och du me’.
Ja’ me’ och du me’.