Midsommar infaller vid sommarsolstÄndet, den tid pÄ Äret dÄ solen stÄr som högst pÄ himlen. NÀr vi varje Är samlas för att fira i slutet av juni, Àr det i grunden sommaren vi hyllar. Midsommar har rötter bÄde i folktro och kristendom, och kring denna Àlskade högtid finns fortfarande nÄgot magiskt som fortsÀtter att fÀngsla generation efter generation.
MĂ„nga av vĂ„ra midsommartraditioner har funnits i flera hundra Ă„r och har, sett ur ett internationellt perspektiv, blivit starkt förknippade med Sverige och den svenska sommaren. Under midsommar samsas gamla seder med nyare inslag – allt frĂ„n majstĂ„ng och folkmusik till dansen kring stĂ„ngen, smĂ„ grodorna och drömmen om kĂ€rlek med blommor under huvudkudden.
En högtid med rötter i bÄde forntid och kristendom
Precis som med mÄnga andra traditioner Àr det svÄrt att sÀga exakt hur lÀnge midsommar har firats. Traditioner förÀndras och utvecklas över tid, men mycket tyder pÄ att midsommarfirandets ursprung kan strÀcka sig vÀldigt lÄngt tillbaka, kanske Ànda till de allra första mÀnniskorna som levt i det omrÄde vi idag kallar Sverige.
Ett av skÀlen till osÀkerheten Àr bristen pÄ tillförlitliga kÀllor kring firanden före kristendomen. DÀremot vet man att det redan under förhistorisk tid förekom festliga ritualer och ceremonier kopplade till soldyrkan. SpÄr av detta har hittats i form av hÀllristningar i Sverige. Om dessa riter specifikt hade koppling till sommarsolstÄndet vet man dock inte med sÀkerhet.
PĂ„ 300-talet började den kristna kyrkan att uppmĂ€rksamma Johannes Döparens dag, till minne av Johannes Döparens födelse â enligt Bibeln sex mĂ„nader före Jesus. Johannes ansĂ„gs viktig eftersom han predikade omvĂ€ndelse och döpte mĂ€nniskor som ville göra bot. Under 1400-talet blev denna dag Ă€ven midsommardagen i Sverige och kom att firas med festligheter i kyrkans regi. Idag har dock midsommardagen förlorat sin funktion som kyrklig högtid och lever istĂ€llet vidare som en folklig och somrig tradition.
Magi, kÀrlek och tradition
Vi vet idag att midsommar har firats i Norden sedan medeltiden, och mÄnga av traditionerna frÄn den tiden lever fortfarande kvar. För mÀnniskorna i bondesamhÀllet var midsommar en viktig milstolpe i arbetsÄret, och midsommarnatten ansÄgs i folktron vara fylld av magiska krafter. Det var en tid dÄ naturen var som mest levande och dÄ övernaturliga vÀsen sades röra sig fritt bland mÀnniskorna.
MidsommarstÄngen, eller majstÄngen som den ocksÄ kallas, fick en central roll i firandet. I bondesamhÀllet symboliserade den god skörd, fertilitet och vÀxtkraft. Traditionen med att resa en lövad stÄng tros ha kommit till Sverige frÄn Tyskland, och det finns belÀgg för att majstÄngen var en etablerad symbol redan pÄ 1600-talet, bland annat i Erik Dahlbergs verk Suecia Antiqua.
Björklöven, som idag pryder bÄde stÄngen och midsommarkransarna, hade dessutom en praktisk betydelse i Àldre tid. Bönderna satte löv i sina Äkrar vid midsommar för att skydda grödorna frÄn ovÀder och ge vÀxtligheten kraft.
En annan tradition som fortfarande lever kvar pÄ vissa platser Àr midsommarens kÀrleksmagi. Enligt folktron skulle den som plockade sju eller nio olika sorters blommor och lade dem under kudden pÄ midsommarnatten drömma om sin framtida kÀrlek. Men för att spÄdomen skulle slÄ in gÀllde det att plocka blommorna i tystnad, annars kunde magin brytas.
LĂ€mna ett svar